En och annan bok

Jag har flyttat...

2011-09-13T08:41:00.000+02:00

...och bor numera på http://enochannanbok.se/

Tillfälligt avbrott

2011-08-16T13:16:00.000+02:00

Återkommer inom kort i en dator nära dig.

Trögt, trögt

2011-08-08T12:40:00.003+02:00

Nej, jag har inte slutat blogga, men skrivlusten är lika med noll. Läslusten är dock på topp och just nu läser jag Min Kamp 1 av Karl Ove Knausgård och Hungerelden av Jerker Eriksson och Håkan Axlander Sundquist.

Annat boknytt är att jag har beställt Malin Johanssons bok Kär lek och en prenumeration på alla böcker i Sekwas höstutgivning.

Sedan funderar jag på om jag ska byta till Wordpress, som bl.a. Bokbabbel och Påhittade nöjen har gjort.

Shopping i London

2011-07-20T12:55:00.004+02:00

En ganska blygsam bokhög fick följa med hem från London. Strong Poison av Dorothy Sayers är redan utläst. Small Hand av Susan Hill köpte jag bara för att blev helfrälst av teaterföreställningen av hennes bok The Woman in Black. Jag var först lite tveksam till om man verkligen kunde göra en bra pjäs av boken, men det kunde man. Hur spännande som helst med bara tre skådespelare och ljud och ljus. Tjejen bredvid mig skrek förtvivlat flera gånger. Och andra också. Det var faktiskt så spännande att håren reste sig på armarna på mig, trots att jag läst boken.

Boklådor jag besökte: Waterstones vid Picadilly, Daunt Books på Marylebone Hight Street (ett mycket trevligt område nära Oxford Street), Hatchards, som ligger några hus bortanför Waterstones på Picadilly Street och så Foyles som ligger på Charing Cross Road. De två sistnämnda har jättebra avdelningar med deckare och thrillers. Bokshopping i London blir aldrig riktigt fulländad utan ett besök på oasen 5th View Bar på Waterstones vid Picadilly. Den här gången blev det som vanligt ett glas bubbel vid ett fönsterbord.

En biografi om Coco Chanel fick också plats i väskan. Egentligen är jag inte så förtjust i biografier, men jag gjordet ett undantag eftersom jag är så fascinerad av Chanel.

Slutligen kommer ett broderitips till Spectatia, som snart ska resa till Cornwall:

Maria Lang-shoppat

2011-07-06T13:21:00.001+02:00

Tio kronor stycket.

Ann Rosman - en ny svensk deckarbekantskap

2011-07-01T13:33:00.003+02:00

Jag hade inte läst någon av Ann Rosmans böcker innan jag var på releasefesten för hennes nya bok, Porto Francos väktare i maj (läs Bokbitens inlägg här). Men nu har jag läst de två första, Fyrmästarens dotter och Själakistan, och jag gillar det jag läser.

Huvudpersonen i böckerna är Karin Adler, kriminalinspektör vid Göteborgspolisen. Hon arbetar tillsammans med Carsten, chefen från Danmark, Robban, småbarnsfar med allt vad det innebär, och så Folke, notorisk språkpolis. Men böckerna utspelar sig inte i Göteborg, utan på Marstrand. Och vi får naturligtvis lära känna en del av öbefolkningen, som blir återkommande karaktärer. Men jag upplever inte på något sätt att poliserna eller övriga karaktärer tar mer plats än mordgåtan.

Ann varvar nutid och dåtid i sina böcker och det tycker jag ger en extra dimension till berättelserna. Det som tilltalar mig allra mest är inte mordgåtorna, utan den stora dos historia vi får på köpet. Det är jätteintressant att läsa om vad som hände under andra världskriget (Fyrmästarens dotter) och om häxprocesserna under 1600-talet (Själakistan).

I den senaste boken, Porto Francos väktare, som jag strax ska kasta mig över, går Ann tillbaka till 1700-talet. Under releasefesten för boken märktes det tydligt hur engagerad hon är i sin ö och dess historia, som verkar vara en guldgruva som säkerligen räcker till många böcker.

Jag har varit på Marstrand en gång i mitt liv (på dinosauriernas tid) men jag minns hur fascinerad jag var av Carlstens fästning och berättelsen om Lasse-Maja. Det skulle vara kul att åka tillbaka. Kanske nästa år; det vore ju inte helt fel att sitta på Marstrand och läsa Ann Rosmans fjärde bok om Karin Adler. Under förutsättning att det har kommit en 4:a till dess förstås. Men det tror jag det gör. Men först 3:an.

Sommarhuset av Anna Fredriksson

2011-06-29T15:10:00.002+02:00

Miljön i den här boken är underbar – ett hus i skärgården, glasverandor, pärlspont, bryggor, träskor, blåbär och utedass. Så saltkråkigt och så bra beskrivet att jag genast vill ha ett hus i skärgården.

Men trots den underbara miljön är det här ingen feel-good-bok. Den handlar om Eva, gymnasielärare i 40-årsldern och hennes två betydligt yngre syskon, Anders och Maja. Mamman dör och syskonen ärver ett hus i Stockholms skärgård. Före begravningen har Eva inte haft någon kontakt med sina syskon på flera år. I det ärvda huset har Eva och mamman tillbringat sina somrar. Eva tycker därför att hon har rätt till huset, syskonen däremot vill sälja det dyrt. Eva flyttar ut till sommarhuset i ett försök att behålla det. Syskonen med familjer följer efter. Konflikten är ett faktum. Kommunikation mellan syskonen är knapphändig. Saker och ting bestäms hux flux av den som är starkast för stunden (oftast Maja).

Även om jag inte alltid tycker att Eva har rätt, kan jag ibland tycka att syskonen inte alls tar någon hänsyn till henne och det faktum att hon ju faktiskt har bott i huset mest och alltid funnits där för mamman. Men under bokens gång ändrar jag hela tiden uppfattning. Ibland tycker jag att Eva har helt rätt, ibland något av syskonen. Jag kastas hela tiden mellan olika känslor. Min bild av Eva och hennes syskon, och framför allt av mamman ändras hela tiden under läsningen, och när jag har läst ut boken är min bild av karaktärerna helt annorlunda än när jag började.

En jättefin berättelse med ett slut som känns väldigt hoppfullt. Inte ett öga var torrt när jag läst de sista sidorna. Jag är lite blödig. Läsning rekommenderas och gärna nu när det är högsommar. Inte för att det är en bok med bäst-före-datum, ämnet är ständigt aktuellt, utan för att den utspelar sig under sommaren och har så härliga, somriga miljöbeskrivningar.

Midsommartid hoppas jag blir lästid

2011-06-23T08:47:00.003+02:00

Och tid att skriva om några av de böcker jag läst i maj och juni. Jag ligger ju ohjälpligt efter med just det.

I helgen läser jag Sommarhuset av Anna Fredriksson och Viskleken av Arne Dahl. Vad läser ni?

Lotta Olssons deckartips i DN Söndag

2011-06-19T08:19:00.003+02:00

DN:s Lotta Olsson återkommer ständigt till deckartips. Här är hennes sommartips i dagens DN Söndag:

Dorothy Sayers-boxen (som jag nämnde igår). Innehåller Oskuld och Arsenik, Drama kring ung dansör, Kamratfesten och Lord Peters smekmånad. Lotta tycker att "de fyra böckerna är bättre än nästan allt som skrivs idag. De är välskrivna med intelligent humor och skarpa iakttagelser. Kamratfesten är allra bäst, och en högst ovanlig deckare."

Övriga tips:
Fasanjägarna av Jussi Adler-Olsen.
Alkemins eviga eld av Anna Jansson
Efterskott av Knut Faldbakken (för mig helt okänd norsk deckarförfattare)
Viskleken av Arne Dahl (ligger och väntar på läsning)
Det fjärde offret av Mari Jungstedt
Hungerelden av Jerker Eriksson och Håkan Axlander Sundquist (fortsättningen på Kråkflickan).
Vid vägs ände av Björn B Jakobsson (också helt okänd för mig)
Från andra sidan graven av Simon Beckett

Det blir en Dorothy-sommar

2011-06-18T09:57:00.001+02:00

I sommar blir det läsning av Dorothy L. Sayers. Det blir böckerna om Lord Peter Wimsey och Harriet Vane. Jag saknar den första, Strong Poison, och den andra, Have his Carcase, i serien, så dessa måste införskaffas först (läsa i ordning är ett måste). Inköp görs lämpligen i London om en månad. Bonniers har gett böckerna i nyöversättning i en fin box. Men eftersom jag redan har två av böckerna så känns det inte motiverat att köpa den (även om den är väldigt snygg).

Snowflakes in rain har skrivit ett intressant inlägg om Dorothy L. Sayers som finns att läsa här.

Andra som läser/ska läsa Sayer i sommar är Ooof Bok och Böcker etc. Någon fler?

Kråkflickan - psykologisk spänning av Jerker Eriksson och Håkan Axlander Sundquist

2011-06-12T11:42:00.007+02:00

Första gången jag läste om Kråkflickan av Jerker Eriksson och Håkan Axlander Sundquist var när Lotta Olsson förra hösten gav den högt betyg i DN Söndag. Jag köpte den på bokrean och började läsa den förra veckan när Karin på En bokcirkel för alla twittrade om den.

Det här är en psykologisk thriller om kriminalkommissarie Jeanette Kihlberg, som undersöker bestialiska mord på unga pojkar som ingen tycks sakna, och om psykoterapeuten Sofia Zetterlund som behandlar två patienter, barnsoldaten Samuel Bai från Sierra Leone och Victoria Bergman, som utsatts för övergrepp i barndomen. De två kvinnorna kommer i kontakt med varandra eftersom Jeanettes utredning har beröringspunkter med Sofias patienter. Mer vill jag inte berätta om handlingen, då avslöjar jag för mycket.

Det här är en otäck och svart bok om ondska och svek och följderna av svek. Och om att som brottsutsatt bli förövare. Psykologisk spänning när den är som bäst. Bra skrivet och med ett flyt som gör att även långsamläsande jag läser ut den här boken i ett nafs. Extra plus för de korta kapitlen som gör det ännu svårare att lägga ifrån sig boken. Och så gillar jag kapitelnamnen som hela tiden berättar var vi befinner oss, t.ex. ”Gamla Enskede”, ”Kvarteret Kronoberg” och ”Dåtid”. Kråkflickan är del ett i trilogin Victoria Bergmans svaghet. Den slutar på ett sätt som definitivt kräver vidareläsning. Del två, Hungerelden, finns redan att köpa och en beställning är inte är mer än ett klick bort. Kråkflickan finns förresten i pocket.

Inflödet av böcker

2011-06-07T21:30:00.005+02:00

På mindre än en vecka har jag blivit fem böcker rikare. Vid den oerhört trevliga bokbloggsträffen förra veckan (som Ord och inga visor ordnat så fint) fick jag med mig The Meeting Point av Lucy Caldwell, Mordet på Halland av Pia Juul och Sändebudet en berättelse av Kader Abdolah. Samma vecka kom också den sista boken i Sekwas prenumeration, Vända blad av Julie Jézéquel, och en bok jag beställt från Adlibris, Viskleken, Arne Dahls nya bok om polisgruppen Opcop. Även om jag lämnade tre böcker vid bloggträffen så är inflödet som vanligt betydligt större än utflödet. Och då läste jag ändå ovanligt många böcker i maj. Nu letar jag bara efter inspirationen så att jag kan skriva något om dem också.

Just nu läser jag Kråkflickan av Jerker Eriksson och Håkan Axlander Sundquist, den första i trilogin Veronica Bergmans Svaghet. Otäck och spännande om barn som råkar illa ut. Lite lik Roslund & Hellströms böcker.

TV-serien Mildred Pierce

2011-05-29T09:08:00.008+02:00

Under fem veckor har Canal Plus visat tv-serien Mildred Pierce med Kate Winslet i huvudrollen. Den bygger på en bok med samma namn av James M. Cain. Jag gillade serien skarpt, och tycker den blev bättre för varje avsnitt. Den utspelar sig i Kalifornien på 1930-talet och handlar om Mildred som lämnar sin man och blir en framgångsrik restaurangägare. Men framför allt handlar den om den komplicerade relationen mellan en mor och en bortskämd dotter. Jag vill absolut läsa boken. Någon som läst? James M. Cain har även skrivit Postmannen ringer alltid två gånger, som också blivit film, med Jack Nicholson och Jessica Lange i hvudrollerna.

Mildred Pierce filmades förresten redan 1945 med Joan Crawford i huvudrollen. Hon fick en Oscar för rollen. Nog också en film att lägga till på vill-se-listan.

Prosa & Marmelad i tre akter

2011-05-27T10:19:00.001+02:00

Gårdagens Prosa&Marmelad, den här gången hos Albert Bonniers Förlag, kan delas in i tre akter:

Akt 1) Heléne Johansson från Brunkebergs bageri berättar om sin kommande bok, Sötebröd från Brunkebergs Bageri och alla de goda bakverk som ligger på faten och vi ska strax ska få frossa i. Egentligen gillar jag inte alls att baka, men eftersom jag älskar Helénes surdegsbok (min brödbaksbibel), så är jag helt övertygad om att jag kommer att gilla den här också. Boken kommer i september och jag har gett Adlibris i uppdrag att bevaka utgivningen.

Akt 2) Vi diskuterar Stockholm Rosé av Sophia Wolf Lösnitz. Väldigt olika åsikter. Jag hade skämigt nog inte hunnit läsa ut den. Men jag tycker den är rolig och hon har ett underbart språk. Återkommer med mina tankar.

Akt 3) Niklas Rådström berättar om sin vänskap med författaren och konstnären Stig (Slas) Claesson och läser ur sin nya bok Stig. som kommer i juni. Samma dag, den 10 juni, öppnar Kulturhuset en utställning om Stig Claessons konstnärsskap. Boken Stig. fick vi med oss hem.

Egentligen kan nog kvällen delas in i det fyra akter, vi började med ett glas bubbel och en vandring i förlagets korridorer. Som alltid trevligt när bokbloggare träffas. Andra som skrivit om kvällen är Breakfast Book Club, Ooof bok, Bokbiten och It's a literary thing.

Allt på fatet var förresten ljuvligt gott.

Med eller utan omslag?

2011-05-25T11:25:00.015+02:00

När ni läser en inbunden bok med ett snyggt omslag, läser ni då:

a) med omslag

b) utan omslag?

Jag läser alltid enligt b). Jag lägger omslaget åt sidan och sätter på det igen när boken ska in i bokhyllan. Att använda det som bokmärke är inget för mig. Om trasiga eller alltför fingrade omslag tycker jag verkligen inte.

The Tiny Wife av Andrew Kaufman

2011-05-23T18:08:00.006+02:00

Det börjar med ett rån på en bank, men rånaren är inte intresserad av pengar utan vill istället att samtliga på banken lämnar ifrån sig det föremål de värdesätter mest. Rånaren lämnar banken med bl.a. en klocka, en minräknare och ett exemplar av Albert Camus Främlingen. Innan han går säger han:

"It has come to my attention that the vast majority of you, if you even believe you have a soul, belive it sits inside you like a brick of gold.
But I'm here to tell you that nothing could be further from the truth. Your soul is a living, breathing, organic thing. No different than your heart or your legs. And just like your heart keeps your blood oxygenated och your legs keep you moving around, your soul gives you the ability to do amazing, beautiful thing.
But it's a strange machine, constantly needing to be rejuvenated. Normally, this happens simply by the doing of these things, like a car battery recharging by driving."

Dessutom talar han om att han kommer att ta 51 % av deras själ med sig och att detta kommer att få konstiga och bisarra konsekvenser. De måste lära sig hur de ska få själen att växa tillbaka om de inte vill dö.

Märkliga saker börjar hända, en man blir till en snögubbe och smälter en kvinnan blir till fler och mindre kopior av sig själv och försvinner, en tatuerat lejon blir levande och börjar jaga kvinnan som har tatueringen, berättarens fru krymper och får till slut plats i hans ficka.

Min favoritberättelse är nog den om kvinnan som letar efter en fjärrkontroll under soffan och hittar Gud. Hon tycker att han är smutsig, så hon tvättar honom i tvättmaskinen med den övriga tvätten men glömmer tömma fickorna så efter tvätten är Gud täckt med små bitar av Kleenex. Gud blir väldigt besviken, vägrar titta kvinnan i ögonen och försvinner utan att säga adjö. Kvinnan är inte närmare Gud än hon var innan hon hittade honom.

Detta är definitivt en av de märkligaste böcker jag läst, men språket är så bra och karaktärerna så levande att jag kan se alla konstiga händelser framför mig hur tydligt som helst. Rekommenderas varmt, och läser ni den får ni dessutom veta hur det går för "the tiny wife" och hennes själ.

Den här boken var förra veckans mest twittrade och här i Sverige finns den bara att köpa hos Pocketshop. Andra som bloggat om boken är Bokbiten, Böcker, böcker, böcker, Calliope books och Beroende av böcker.

En bra början på Stora Bokbytardagen

2011-05-19T09:53:00.001+02:00

Bokfrukost och bokbyte med Breakfast Book Club nu på morgonen. Vi diskuterade Lukas Moodyssons Döden & Co. Åsikterna om boken var bra eller inte var delade, men jag tror de flesta vara positiva och några kunde till och med tänka sig att läsa om den. Jag tillhörde kategorin mer negativ än positiv.

Eftersom det är Stora Bokbytardagen idag så vi bytte också böcker. Jag bytte bort Presidentens hustru och fick med mig böckerna på bilden hem. Tänk om alla dagar kunde börja så här bra.

Vårigt lyxpaket

2011-05-17T19:07:00.003+02:00

Det våriga lyxpaketet har kommit. Det är alltid lika kul med paket, rena julafton faktiskt. Av de två böckerna, Revolutionary Road av Richard Yates och Presidentens hustru av Curtis Sittenfeld har jag läst Sittenfeld och den tillhör mina absoluta favoriter, så den här ger jag antingen bort till någon jag tror skulle älska den, eller så byter jag den mot en annan bok på Stora bokbytardagen nu på torsdag. I paketet låg även rättevisemärkt choklad och rättvisemärkt kaffe. Chokladen smakar jag nog på nu genast (spara gottesaker ligger inte för mig). Tusen tack LibraryBeth för det fina paketet och en önskan om en skön sommar till dig också. Mitt eget paket har också kommit fram till Matilda. Tack också till En bok om dagen som fixar och trixar med dessa paket.

Dagen till ära...

2011-05-17T17:30:00.002+02:00

...funderar jag på att börja läsa Flimmer av det norska syskonparet Anne och Even Holt. Handlingen låter som klippt och skuren för en medicinöversättare.

Fiktivt tedrickande

2011-05-15T08:55:00.000+02:00

Det var länge sedan jag bokbloggsjerkade, men nu tar jag mig i kragen.

Veckans fråga är Vilken/vilka fiktiv karaktär/er skulle du helst vilja träffa och vad skulle ni då hitta på?

Jag skulle börja med att åka ner till Botswana och dricka roibooste med Mma Ramotswe på Damernas detektivbyrå*. Jag skulle be att få titta på Mma Makutsis skrivmaskinsdiplom och ge henne mycket beröm för det. Därefter hoppas jag Mma Ramotswe tar mig med på en sightseeing i Gabarone. Vi skulle avsluta dagen med ännu mer te på Zebra Drive tillsammans med hennes man, bilmekanikern J.L.B. Matekoni.

Den andra personen jag skulle vilja dricka te med är Maisie Dobbs**. Jag skulle besöka hennes kontor och hälsa på hennes assistent, Billy. Hon skulle få visa mig hur London såg ut i mellankrigstiden och på kvällen skulle vi dricka en kopp buljong i hennes lilla våning i Pimlico. Om vi hann skulle vi åka ner till Kent och hälsa på hennes far.

* Det är Alexander McCall Smith som skriver om Damernas Detektivbyrå
** Författaren heter Jacqueline Winspear

Twitterlättpåverkad

2011-05-14T16:10:00.003+02:00

När jag står i kassakön på Pocketshop på Götgatan för att betala Gianrico Carofiglios bok På sannolika skäl, så står veckans mest tvittrade (och minsta) bok, Andrew Kaufmans The Tiny Wife i ett ställ vid kassan och skriker "köp mig, köp mig". Jag har ingen aning om vad boken handlar om, men i påsen hamnade den i alla fall. Lättpåverkad är visst mitt nya mellannamn.

Lite starstruck och en teaser

2011-05-11T10:57:00.000+02:00

Nog är jag lite starstruck efter Paul Austers framträdande på Internationell författarscen på Kulturhuset igår. Han var både sympatisk och rolig, trots att han är en sådan kändis. (Ni hör, jag har förutfattade meningar om att kändisar är osympatiska och tråkiga). Austers senaste bok på svenska, Osynlig, diskuterades en hel del, men även min Auster-favorit, Illusionernas bok. Jag är definitivt sugen på att läsa mer Auster nu, och det finns en del jag inte har läst, bl.a. just Osynlig och hans senaste, Sunset Park (kommer på svenska i höst).

Och så en teaser: Just nu läser jag Christoffer Carlssons nya bok, Den enögda kaninen, som kommer ut nästa vecka. Jag har bara läst drygt 100 sidor, men tycker den har tydliga Donna Tarrt-vibbar (Den hemliga historien) och gillar den mycket, mycket.

Out of bloggvärlden

2011-05-06T07:43:00.001+02:00

SFÖ-konferens i Malmö. Tillbaka nästa vecka.

Det har kommit...

2011-05-03T15:03:00.003+02:00

...paketet jag beställde från Amazon i England och som skickats från Amazon i Tyskland. Jag blir inte riktigt klok på hur man tänker där.

Vårig lyx - snyltbloggar på tidigare inlägg

2011-05-02T10:51:00.002+02:00

För att underlätta för min paketskickare är jag så fräck att jag hänvisar till tidigare byten, t.ex. här och här. Brontë och Austen läser jag absolut, men jag har nog det mesta. Fråga på om det är något du undrar över :).

Amazon, var är mitt paket?

2011-04-29T15:50:00.002+02:00

Kära Amazon,
ni hade ju (nästan) lovat att jag skulle ha paketet med Elly Griffiths bok The House at Seas End och dvd-boxen med Downton Abbey i min brevlåda i tisdags. Nu är det fredag och fortfarande inget paket. Har det kanske fastnat i den tyska posten?

Nu med twitterkonto

2011-04-29T15:44:00.003+02:00

Nu har jag registrerat ett twitterkonto - @enochannanbok. I helgen ska jag gå i twitterskola. Skriv gärna vad ni har för twitternamn i kommentarsfältet, så att jag kan börja följa.

Fallet Vincent Franke av Christoffer Carlsson

2011-04-27T12:30:00.003+02:00

Det är språket jag faller pladask för i den här boken om missbrukaren Vincent Franke och Stockholms undre värld. Christoffer Carlssons formuleringar gör mig lycklig.

Stundtals flyter tankarna bort och jag har föreställt mig döden stående intill vägkanten, snygg som en fotomodell och med en kropp helt fri från behåring. Iklädd tredelad kostym och en stor hatt på den blanka, bleka skallen, sidorna flaxande i vinden som vingarna på en fågel. En silverbricka i handen, redo att erbjuda mig en välkomstdrink.

Jag tycker inte att boken är jättespännande men slutet är helt i min smak. Språket och slutet gör intryck som blir bestående. I maj kommer Christoffers andra bok, Den enögda kaninen. Den ska jag läsa.

Så här 5 i 12...

2011-04-26T18:34:00.002+02:00

...har jag anmält mig till bytet Vårig lyx hos En bok om dagen.

Spill, i fel skånsk stad

2011-04-24T11:53:00.001+02:00

Jag sitter i ett soligt Helsingborg och läser Sigrid Combüchens Spill. Egentligen hade väl Lund varit mer "rätt". Jag har läst drygt 160 sidor och börjar äntligen komma in i boken och författarens sätt att skriva. Helt lättillgänglig är den inte och långsamt går det.

Nobben direkt!

2011-04-24T09:13:00.004+02:00

Sonen, den 14-årige, och jag är i bokhandeln. Jag föreslår att han ska läsa Cirkeln av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren. Han läser på baksidan att den handlar om sex tonårstjejer och konstaterar "det här är ju en tjejbok". End of discussion.

Releaseparty för Isnätterna av Malin Isaksson

2011-04-21T09:36:00.007+02:00

Tisdag kväll vid Hornstull. Spritsig hallondricka och marmeladsnittar. Malin läser ur sin bok. Sång och musik, dikter och fotografier av unga tjejer, som alla hämtat inspiration ur Isnätterna. Jag köper en bok och får ett bokmärke med texten: "Det är nu livet börjar, då måste du vara vaken."

Mer om festen på X-Publishings blogg.

Splitter av Charles Benoit

2011-04-19T17:03:00.002+02:00

Min 14-årige son tycker att den här boken är "veklighetstrogen". Mycket mer får jag inte ur honom (det är väl inte ett läxförhör?!). Eftersom jag numera har svårt att få honom att läsa något över huvud taget, undrar jag om han verkligen har läst boken, gick det inte lite väl snabbt? Jag beslutar mig för att ställa några "kontrollfrågor" och han har faktiskt läst och jag förstår också att han gillat mycket. Mamman ler och är glad.

Jag gillar också den här berättelsen om den 15-årige hoddien, eller rent av värstingen, Kyle Chase. Han väljer att strunta i skolan, faktiskt i det mesta utom lillasystern och så Ashley som han är förälskad i. Det är bara det att han aldrig liksom kommer till skott och berättar det för henne, eller han väljer att inte berätta det för henne. Kyle är absolut inte dum och även om han är riktigt stökig upplever jag honom faktiskt inte som någon elak person. Allt går sin gilla gång tills Zack, en kille från den fina skolan, börjar i samma skola som Kyle. Zack är Kyles raka motsats men ändå väljer Kyle att umgås med honom, och det är det som är början till slutet.

En annan sak jag gillar är du-tilltalet i boken. Den börjar med blod och splitter och sen tänker Kyle tillbaka på vad det egentligen var som utlöste det hela. Jag tänker att det är ungefär som när man förlagt något och pratar med sig själv för att gå igenom vad man gjort steg för steg för att hitta det man söker (fast betydligt allvarligare här). Ett sätt att komma närmare tänker jag. Ni kanske förstår vad jag menar. Eller inte.

Recensionsex från X-Publishing.

Kafferast

2011-04-18T13:29:00.001+02:00

Det enda som saknas är en stor kanelbulle eller en chokladkaka med havssalt.

Repetitionen av Eleanor Catton

2011-04-17T08:12:00.010+02:00

Det går inte riktigt att beskriva handlingen i den här boken, men ungefär så här: Victoria är 17 år och har haft ett förhållande med sin lärare. Detta är något vi får reda på i samtal mellan framför allt Victorias lillasyster Isolde och skolans saxofonlärare (som är oerhört nyfiken och manipulativ av sig). Förhållandet har även nått pressen och grannskolan, en teaterskola, sätter upp en pjäs om "affären". Berättelsen växlar mellan flickskolan och teaterskolan men som läsare kan man ändå aldrig vara säker på om det man läser är ett stycke teater eller den verkliga historien.

Det här är utan tvekan den märkligaste bok jag läst det här året. Till en början var jag helt förvirrad, men saker och ting klarnar under läsningens gång, även om jag nog inte vet vad som är verklighet och vad som är teater efter att jag läst ut boken. Det här är en bok man tjänar på att läsa noggrant och flera gånger, för den blir säkerligen bättre för varje gång. Men samtidigt tror jag det finns läsare som kanske ger upp och inte ens läser ut boken.

Den här boken diskuterade vi på Prosa & marmelad hos Wahlström & Widstrand för en tid sedan. Boken är en perfekt bokcirkelbok. Och jag kände mig betydligt mer positivt inställd efter diskussionen. Jag gillar faktiskt boken mycket mer numera. Kanske kan den bli en klassiker.

Yourlife-frukost på Yogayama

2011-04-14T13:12:00.004+02:00

I går bjöd Yourlife på frukost på Yogayama. Och vilken frukost, gott bröd, gröt (hoppade jag över), äppelkompott, hummus, färskost och andra röror, råa grönsaker och juice, supergott och nyttigt. Yourlifes grundare och chefredaktör Carina Nunstedt intervjuade en av tidningens så kallade stjärnbloggare, Amanda Schulman (ja, hon är gift med Alex), och Carolina Gynning som är "omslagsflicka" på nästa nummer. Carolina berättade att hon i sommar ska spela in en film med bl.a. Marie Göranzon och att hennes första bok kommer ut i vår, Laura - flickan från havet, en "dirty deckare" med mycket sex. Boken är den första í en serie av tre. Dessutom har jag för mig att hon var aktuell med en konstuställning i Ystad. Snacka om att ha många järn i elden.

Jo, nästa nummer av Yourlife är det första som kommer att kunna köpas till iPad. Men till dess jag har skaffat mig en iPad får jag fortsätta att läsa papperstidningen.

Bilden kommer från Skugge & Co

DN:s Lotta Olsson tipsar om deckare

2011-04-10T14:22:00.003+02:00

På helgen är DN en riktig guldgruva för boknördar. På lördag kommer Boklördag och på söndagar tipsar Lotta Olsson om böcker i DN Söndag. Idag tipsar hon om deckare och i första hand om Elizabeth Georges, Denna dödens kropp, som hon säger är "700 oslagbara sidor". Jag fullkomligt slukade alla Elizabeth Georges böcker tills hon tog livet av Helen, då ledsnade jag. Inte bara för det utan för att böckerna blev tjockare och tjockare och i mitt tycke segare och segare. Men nu när gurun Lotta Olsson är så entusiastisk kanske jag ska ge henne en ny chans, eller? Lotta tipsar också om 4 nya deckare: Änglavakter av Kristina Ohlsson. Den ska jag definitivt läsa, men först Tusenskönor. Fälla av Marko Leino. "Udda och skickligt berättad finsk deckare, som är så långt från mysdeckare man kan komma." Den här vill jag också läsa. Jag har aldrig någonsin läst en finsk deckare. Med slutna ögon av Gianrico Caroliglio. "Välskriven, nyanserad, rolig och intressant deckare – trots att den delvis utspelar sig i en rättssal." Låter inte heller helt fel. Fågelskrämman av Michael Connelly. Nja, jag är inte så förtjust i Connelly. Och 4 deckare i pocket: Alltför nära av Linwood Barclay. Ett måste. I mördarens nät av Val McDermid. Det var väldigt, väldigt länge sedan jag läste något av henne. Kanske dags igen. Kråkflickan av Jerker Eriksson och Håkan Axlander-Sundqvist. Den har Lotta tipsat om tidigare, så den finns redan i att-läsa-högen. Flickan under jorden av Elly Griffiths. En favorit, främst tack vare miljön.

Vincent Franke-citat en fredagmorgon

2011-04-08T07:41:00.004+02:00

Jag förundras över morgonen. Det finns alltid en möjlighet att Gud vaknar och ställer in dagen. Att Gud säger ”Fan heller!” och väljer att lägga ner hela projektet. Ur Fallet Vincent Franke av Christoffer Carlsson

Ibland blir det fel

2011-04-07T09:43:00.007+02:00

Jag skulle köpa kopieringspapper, men kom hem med Murakamis senaste. Fel men rätt ändå.

Innan jag hugger in på bok 1 ska jag läsa ut Fallet Vincent Franke och skriva om Flaskpost från P och Splitter.

Mer om Kim Thúy - nu finns intervjun på nätet

2011-04-02T12:35:00.006+02:00

Edit: Nu finns intervjun här.

I dagens DN Boklördag finns en intervju med Kim Thúy. Inget på DN.se ännu, och jag är osäker på om de brukar lägga ut artiklarna från Boklördag på nätet.

Prosa & Marmelad

2011-04-02T10:11:00.009+02:00

Många bloggare har redan skrivit om torsdagens trevliga bokbloggcirkelträff hos Wahlström & Widstrand, så idag snyltbloggar jag och hänvisar till inlägg hos The Book Pond, Boktokig, Dilemma och It's a literary thing.

Andra bloggare som var där var Breakfast Book Club, Sladdertackans bokhörna, Lina Forss, Deliquate, Nattens bibliotek, Översättarbloggen, Aka loser 300, Bokbiten, Mina boktips, dagensbok, EvaEmma. Har jag glömt någon?.

I april blir det mest deckare (tror jag)

2011-04-01T10:08:00.003+02:00

April får bli en deckarmånad. Den första boken blir Flaskpost från P av den danske författaren Jussi Adler-Olsen.

Kim Thúy, ett riktigt energiknippe

2011-03-31T11:20:00.001+02:00

Igår kväll framträdde Kim Thúy på Internationell författarscen på Kulturhuset här i Stockholm. Hon samtalade med Rakel Chukri från Sydsvenskan om sin bok Ru. Jag vet inte riktigt vad jag hade väntat mig, men inte en så sprudlande och energisk person som bjöd på sig själv till 100 procent. Jag var rent lyrisk när jag gick därifrån, med signerad bok dessutom. En kväll som stannar i mitt minne länge, länge. Tack Sekwa för biljetten (som jag vann på Facebook).

Broderade bokomslag (to die for)

2011-03-30T10:11:00.009+02:00

Hos Zickermans Värld läser jag att den kanadensiska illustratören Jillian Tamaki har fått i uppdrag av Penguin att brodera omslaget till tre klassiker: Black Beauty av Anna Sewall, The Secret Garden av Frances Hodgson och Emma av Jane Austen. Böckerna kommer ut i höst och serien kallas Penguin Thread. Omslaget trycks med en reliefteknik för att man ska få uppleva känslan av broderiet. Gissa om jag är sugen på att beställa åtminstone en av dem. Bilden nedan har jag lånat från Jillians blogg, gå gärna in och kolla på alla omslag och på detaljerna, speciellt Penguin-loggan.

Jag fortsätter mitt förhållande med Cato Isaksen

2011-03-28T17:03:00.001+02:00

Unni Lindells senaste bok, Sockerdöden (åh, vad jag gillar den titeln), blir från och med imorgon min nya promenadbok. Cato och jag har ett promenadförhållande sedan Orkestergraven kom ut 2007.

Ru passar bättre solo i solen än på ett fullpackat X2000

2011-03-26T15:53:00.003+01:00

Om ni undrar varför, så beror det enbart på att ögonen hela tiden vill fyllas av tårar när jag läser Ru av Kim Thúy, och att jag inte är överförtjust i att snörvla, snyta mig och torka ögonen i det offentliga rummet. Annars är ju tågresor synonymt med mycket lästid.

Det här är verkligen en underbar bok. Av korta fragment utan någon som helst kronologisk ordning väver Kim ihop en berättelse som spänner från Vietnams historia och barndomen i Vietnam till livet som båtflykting och den nya vardagen i Kanada. Det är så vackert skrivet och så gripande att jag, just det, blir alldeles tårögd. Fragmenten består i många fall bara av några få rader men ändå lyckas Kim på ett knivskarpt sätt berätta så mycket om olika människor och händelser i vart och ett av dessa fragment. Jag upplever egentligen aldrig boken som fragmentarisk, utan känner att allting hör ihop och bildar en helhet. En av årets absolut bästa böcker. Läs den!

Om jag hade varit hemma imorgon kväll...

2011-03-22T09:42:00.003+01:00

...hade jag definitivt begett mig till Sundbybergs bibliotek och lyssnat på Johanna Daehlis franska boktips. Läs mer här.

Nästa bok i DN:s Bokcirkel

2011-03-19T11:12:00.001+01:00

I april läser DN:s Bokcirkel Åsa Mobergs Kärleken i Julia Anderssons liv. Bokcirkeln avslutas med en författarträff på Rival den 9 maj.

Alla hissade, utom jag som dissade

2011-03-18T09:58:00.001+01:00

Igår kväll diskuterade bokklubben Tony and Susan av Austin Wright. Fyra hissade boken och två gav den maxpoäng (5 poäng). Någon tyckte att den var lika magisk som Donna Tartts Den hemliga historien. Själv ställer jag mig helt frågande till detta, jag gillade den verkligen inte (2 poäng, och då var jag snäll). Jag ställer in den i bokhyllan och kanske tar jag fram den en annan gång.

Kort om handlingen: Susan får ett manus till bok, en thriller, av sin före detta man Edward. Samtidigt som Susan läser manuset får vi göra det. Vi läser en bok i en bok, varvat med Susans reflektioner om romanen, sitt nuvarande liv och det tidigare äktenskapet.

Det är boken i boken, Nocturnal Animals, jag retar upp mig på redan i det första kapitlet, och det är den här meningen som förstör allt: "Later, the daughter Helen sang camp songs and the mother Laura joined in, even the father Tony, who never sang, contributed a bass, and they took their music along the great empty Interstate into Pennsylvania, while the color thickened and clogged into the dark." Jaha, undrar ni nu, vad var det för konstigt med den här meningen då? Ingenting, förutom att den känns så överkäck att jag ryser. Något som förstärks av att bokens första mening lyder: "There was this man Tony Hastings, his wife Laura and his daughter Helen..." Dessutom återkommer "father Tony", "daughter Helen", "wife Laura" ytterligare någon gång på bara några få sidor. Mina tankar gick till en barnbok och jag funderade på varför författaren är så himla övertydlig. Antagligen är det skitbra, men jag begriper det inte. Och efter alla dessa upprepningar kunde jag tyvärr inte ta boken på allvar, trots att den är riktigt otäck. Jag var så irriterad att jag fick tvinga mig att läsa vidare.

Gud vad jag gnäller, nog nu! Snart ska jag skriva något om en bok jag verkligen hissar.

Det känns långt till juni

2011-03-16T15:12:00.006+01:00

I juni kommer Arne Dahls nya bok Viskleken ut. Eftersom jag är ett riktigt fan av Arne Dahls böcker om A-gruppen är jag säker på att jag kommer att gilla den fristående fortsättningen.

Adlibris hör av sig så fort jag kan klicka hem boken. Funktionen "bevaka" är helt i min smak.

Direkt från Arne Dahls hemsida:

Viskleken är en helt fristående fortsättning på Arne Dahls uppmärksammade deckarsvit om A-gruppen, specialenheten för "våldsbrott av internationell art". I den sista delen lades A-gruppen ned. Men Paul Hjelm, Kerstin Holm, Sara Svenhagen och flera andra av dess tidigare medlemmar är inte alls beredda att lägga ner. Nu tar de sig an Opcop, och ger sig ut i en värld där internet, sociala media och rörlighet över landsgränser gjort den råa brottsligheten internationell. Människans girighet, korruption och längtan efter makt är densamma. Den har bara hittat en ny, och större, arena.

Viskleken är första delen i en planerad kvartett.

Vackert och inbjudande!

2011-03-15T15:55:00.001+01:00

Visst är det vackert, omslaget till Kim Thúys bok ru?

Även sidnumreringen är vacker.

Bokklubben läser...

2011-03-11T13:07:00.003+01:00

... Tony and Susan av Austin Wright. Efter drygt 100 sidor är jag inte alls såld. Mest irriterad. Förhoppningsvis blir det bättre snart.

Tvåan om Ruth Galloway

2011-03-10T09:54:00.005+01:00

Rättsarkeologen Ruth Galloway är tillbaka i The Janus Stone. Den här gången blir hennes uppdrag att undersöka ett barnskelett som hittas på en byggarbetsplats. Naturligtvis får hon arbeta tillsammans med kriminalaren Harry Nelson, som är far till det barn Ruth bär på. En aning komplicerat eftersom han är lyckligt gift och ännu inte känner till att han ska bli far igen.

Samtidigt som man hittar benresterna pågår en arkeologisk utgrävning på en gammal romersk boplats i närheten.

Mordhistorien är något mer raffinerad i den här boken än i den första, The Crossing Places. Däremot tycker jag inte att miljön är lika fascinerande som i den första, där saltängarna spelar en huvudroll och var mer fängslande än själva mordgåtan. Men här finns mycket intressant om romerska gudar och en del hänvisningar till tv-serien I, Claudius (en favoritserie). De personliga relationerna är också spännande, förutom den komplicerade relationen mellan Ruth och Nelson känns det som om druiden Cathbad kanske kommer att få betydelse i framtida böcker (bara en gissning). Över huvud taget känns personporträtten mer levande i den här boken.

Jag ska definitivt läsa den tredje boken, The House at Sea's End, men väntar nog med att beställa den tills den kommer i pocket, vilket kanske blir att vänta för länge, så jag väntar i alla fall tills jag ska beställa något annat från Amazon i England. Beställer man för GBP 25 så är ju frakten gratis. Och leveranserna är nästan snabbare än från Adlibris.

Jag brukar alltid...

2011-03-07T08:03:00.004+01:00

...hävda att jag boken är bättre än filmen. Men filmatiseringen av Shutter Island är så bra att jag nästan vågar säga att den var bättre än boken. Men bara nästan.

Dags att stänga ned...

2011-03-03T17:13:00.006+01:00

...datorn och ägna större delen av kvällen åt The Janus Stone, Elly Griffiths andra bok om arkeologen Ruth Galloway. Och så kanske titta på gårdagens inspelade avsnitt av den danska serien Borgen i sällskap med en stickning. Fullt upp med andra ord.

Edit: Den danska tv-serien heter Borgen, inte Brottet, som ju visserligen är en dansk tv-serie men inte går på tv nu. Jag = en virrhöna. Ändrat.

Lördagsshoppat

2011-02-27T08:17:00.003+01:00

Kanske blev det någon eller några böcker mer än jag tänkt mig när jag tittade in på Pocketshop igår, men det var ju 25 % rabatt på allt. Och just därför blev det en mugg också.

Jag har börjat läsa Agnes Hellströms Ränderna går aldrig ur inför brunchen med Aka-porrtema den 27 mars. Den är riktigt bra.

Jenny Diski live

2011-02-22T18:50:00.002+01:00

Igår var det så dags för Jenny Diskis samtal med DN:s Åsa Beckman på Rival, i samband med att DN bokcirkel under februari läst hennes bok Till den skrivande kvinnans försvar. Jag har inte läst boken så det kändes lite konstigt att inte riktigt hänga med i samtalet. Men intressant var det i alla fall och boken inköptes naturligtvis. Och jag kan ju inte låta bli att fundera på hur samtalet kommer att påverka min läsning.

Jenny berättade att hon läst Montaigne i stort sett hela sitt liv och att hon egentligen hade tänkt skriva en roman om honom. Men hon tyckte att likheterna mellan henne själv och Marie de Gornay, kvinnan som redigerade Montaignes Essayer efter hans död, var så stora att hon valde att skriva om henne istället. Både Jenny och Marie har t.ex. tillbringat mycket av sin tid på bibliotek. Vi fick också veta att Jenny inte tycker att hon är särskilt social (något som inte märktes) och att hon inte tycker om att bli gammal. Som barn läste hon ofta Jane Eyre, men hon slutade alltid läsa när Jane slutade skolan, resten av boken tycker hon är "hysterical nonsense". Nu för tiden läser hon mest faktaböcker och en och annan Henry James.

Trots att jag inte läst boken var det en himlans trevlig början på veckan. Nästa DN bokcirkel drar igång i april, men vilken bok det blir är ännu inte bestämt.

Lockar mer än bokrean.

2011-02-21T16:45:00.003+01:00

25 % hos Pocketshop den 23 till 27 februari. Dessutom stämplar på bonuskortet.

Litteraturquiz IRL

2011-02-18T07:43:00.003+01:00

Stockholmsboende litteraturbesserwisser och sugen på quiz?

Boka in torsdag den 24 februari och bege dig till Kulturhuset. Då ordnar Biblioteket Plattan i Kulturhuset och cafe Stories Stockholms första litterära quiz i krogmiljö. I alla fall enligt DN på Stan. Efter lite googlande hittar jag också information på Kulturhusets webbplats:

"Medlem i världens bästa läsecirkel? Eller kanske bara tvångsmässig quizfantast? Now is your time to shine.

Det blir öl, frågefrossa och sofistikerade prisvinster. En och annan celeber gästartist kan komma att dyka upp.

Frågorna kommer att röra sig kring klassisk skåpmat och brännheta aktualiteter och allt däremellan. Vi är intet främmande, därför blandar vi gärna fantasy med språkmaterialistisk poesi och tegelstensromaner. Gästfrågor från kritiker, författare och Svenska akademiens ständige sekreterare kommer att vara stående inslag."

Jenny Diski kommer till stan

2011-02-16T08:40:00.003+01:00

I DN:s bokcirkel har man de senaste veckorna läst Jenny Diskis bok Till den skrivande kvinnans försvar. På måndag samtalar Diski och DN:s Åsa Beckman kring boken på Rival här i Stockholm. Jag har inte läst boken, men har en vunnit en biljett till träffen och ser fram emot samtalet.

Jag korrigerar mig själv

2011-02-14T14:05:00.004+01:00

Tv-serien på svt1 heter inte alls Downtown Abbey, utan Downton Abbey. Downtown är ju något helt annat. Efter första avsnittet tycker jag det känns väldigt likt Herrskap och Tjänstefolk (som jag verkligen gillar).

The King' Speech var en underbar film, vilka skådespelarprestationer! Egentligen ganska fantastiskt att göra en hel film om ett talproblem.

Jag hade ju tänkt läsa ut boken om Maisie Dobbs, men det fanns liksom inte riktigt tid till det. Det blev faktiskt inget läst på hela helgen.

Helgen blir brittisk - mycket film och lite läsning

2011-02-11T14:45:00.005+01:00

Jag sitter här och undrar var den här veckan tog vägen. Alldeles nyss var det ju förra fredagen och jag började läsa The Mapping och Love and Death. Jag har ännu inte läst ut den, så det blir helgen första brittiska projekt.

Det andra blir den nya tv-serien Downtown Abbey som börjar i 1:an på lördag kl. 21.30. Ett kostymdrama som tar sin början i samband med Titancs undergång 1912. Massor med kända skådespelare, t.ex. Elizabeth McGovern och Maggie Smith. Det här är garanterat en serie i min smak. Och utan att ha sett ett enda avsnitt väntar jag redan nu på dvd-boxen. Läs mer om serien här

På söndag blir det bio och The King's Speech med Colin Firth och Helena Bonham Carter. Sedan avslutar jag min brittiska helg med det sista (snyft) avsnittet av Sherlock på tv1.

Jag måste ju titta på Melodifestivalen också, och heja på Brolle från Boden.

Jag, en Sekwa-prenumerant

2011-02-09T07:32:00.003+01:00

I vår ska jag prenumerera på Sekwas utgivning och följande böcker kommer att landa i min brevlåda mellan februari och maj:

Smitning, Dominique Dyens,
Ingen riktig kvinna, Virginie Mouzat
Ru, Kim Thúy
Vända blad, Julie Jézéquel

Tack Myriam!

2011-02-07T15:20:00.003+01:00

Tack Myriam för att du lagar så god mat att det vattnas i munnen, och tack för att du berättar så ärligt om ditt sorgliga liv. Men mest av allt tackar jag dig för den mest hoppingivande berättelse jag läst på länge.

Vackert, eller tjatigt, ur årets mest lästa bok

2011-02-06T11:40:00.002+01:00

Dagens bak: solros- och tranbärsbröd. Ett kraftigt bröd, lite tyskt i stilen. Det blir nog perfekt ihop med Uwe Timms bok I skuggan av min bror, som jag fick med mig hem från förra söndagens bokprat. Men nu är det sluttjatat om både boken och bakningen, promise ;)

I helgen läser jag...

2011-02-04T13:09:00.011+01:00

... The Mapping of Love and Death av Jacqueline Winspear, en riktig favoritförfattare.

I mars kommer nämligen nästa bok i serien om Maisie Dobbs, A Lesson in Secrets, och då vill jag vara redo. Läs om upphovskvinnan, Jacqueline Winspear här.

Det kliar i "klickfingret"

2011-02-01T15:56:00.002+01:00

Och kliandet beror på den himlans trevliga bokträffen som Karin hade ordnat i söndags. En sådan träff kan likställas med omedelbar köplust. Men jag klickar inte hem en enda bok idag, nej, jag är mycket ståndaktig och väntar till efter morgondagens bokcirkel. Jag överlever nog.

Alla böcker på skärmen diskuterades i söndags, med undantag för Spådom.

Imponerad

2011-01-31T11:30:00.005+01:00

Igår kväll blev jag riktigt, riktigt imponerad av svt:s nya serie Sherlock. Det är bara att konstatera att Sherlock och dr Watson passar utmärkt i 2010-talet. Gårdagens avsnitt kan ses på svt play till och med lördag. Två avsnitt kvar att längta till.

Det är inte mitt fel, det är en bugg i eBokus

2011-01-26T09:37:00.004+01:00

Jag beklagade mig nyligen över att min ljudbok i eBokus inte kom ihåg var jag slutade lyssna. Nu har jag fått svar från Bokus: "Det är en bugg i eBokus som gör att den ibland tappar "bokmärket" för MP3-böcker. Vi kommer att fixa detta i kommande version av appen."

Dessutom fick jag veta vad jag ska göra för att eBokus redan nu ska bokmärka (inte så enkelt som att bara pausa, några fler knapptryckningar, men det funkar).

Nöjd med svaret? Jajamensan. Och promenadlusten återvände just.

Offerrit av Johannes Källström

2011-01-25T13:30:00.008+01:00

Den stora fabriken i den lilla bruksorten (någonstans i Sverige, troligtvis i Närke) hotas av nedläggning och något måste göras för att rädda orten. Kommunalrådet Svea samlar sin krisgrupp, en kvinna och tre män, för att diskutera vad man kan göra. Man kommer överens om att kontakta bygdens förlorade son, den kände designern Oscar Vigelius, som via ombud glatt lovar att ställa upp med ett nytt modecentrum. Vigelius med ombud kommer till stan och plötsligt börjar människor försvinna spårlöst. Polisen Owe Tycho får i uppdrag att utreda försvinnandena.

Det finns ett driv i boken som gör att jag verkligen vill veta varför alla dessa människor försvinner och vad det är som ligger bakom. Och så vill jag veta varför Oscar kommer tillbaka till en ort han hatar. Jag gillar ortsborna - de är så typiskt svenska - och den känsla av ödslighet som orten framställs med.

Det här är en blandning av deckare och skräck, nog mer deckare med inslag av skräck. När jag har läst ut boken är jag dock inte riktigt klar över varför det som sker sker. Eller så är det så att jag och övernaturliga inslag inte går riktigt ihop. Men jag har funderat en hel del på händelserna och det ser jag som ett gott betyg.

Udda fundering: Titelns underrubrik är: En annorlunda berättelse om besatthet och det finns en hel del karaktärer i boken som är mer eller mindre besatta. Svea är besatt av att rädda kommunen (oavsett hur många personer som försvinner), polisen Per-Erik är en aning besatt (kanske mer betuttad) i prästen Alicia, journalisten Kerstin besatt av Oscar Vigelius, Owe av att vara en god son till sin far prästen, som är besatt av bibeln. Ja, tänk vad konstigt man kan resonera. Eller man och man, jag menar jag.

Brödbak och bibliotekslån

2011-01-24T14:31:00.003+01:00

Brödbaket (grova rågfrallor) gick över förväntan och gav blodad tand. Funderar just nu på vad som ska bli nästa projekt ur boken. Det nybakade brödet har avnjutits i gott sällskap - Agnès Desarthes underbara bok Ät mig. Kanske hade det passat bättre med en surdegsbaguette till boken, men det får bli projektet till Muriel Barbarrys böcker Igelkottens Elegans och Smaken.

Passerade biblioteket i vårt lilla centrum idag och fick med mig Yarden av Kristian Lundberg och Innan männen av Nina Bouraui. Tunna böcker som jag förhoppningsvis hinner läsa ut innan de ska lämnas tillbaka.

P1:s bokcirkel i vår - Fågeln som vrider upp världen av Murakami

2011-01-20T12:38:00.004+01:00

Hos Bokhora läser jag att den bok som ska avhandlas i P1:s bokcirkel* i vår är Haruki Murakamis Fågeln som vrider upp världen. Den hade jag ju tänkte läsa redan i höstas och samtidigt sticka fågelvantar (av detta blev varken en tumme eller en utläst bok). Jag har ju försökt hänga på bokcirkeln både när man läst Blonde och Jane Eyre, men pannkaka här också. Så i vår struntar jag helt sonika i att ens försöka.

*cirkeln börjar den 21 mars och deltagare är Johanna Thydell, Babben Larsson, Lars Gustafsson och programledaren Marie Lundström.

Pockettips i Radio Stockholm - dagens tips En helvetes vinter

2011-01-19T08:49:00.003+01:00

Jag lyssnar på Radio Stockholm när jag jobbar. En nyhet för våren verkar vara ett pockettips (en gång i veckan kanske?). Dagens tips var Daniel Woodrells En helvetes vinter. Suget att läsa boken kom direkt och blev nästan akut, lite likt suget efter smågodis. Den tipsande bibliotekarien, som jag inte minns namnet på, berättade också att boken precis blivit film och fått väldigt bra kritik. Aldrig hört talas om tänkte jag då. Efter lite googling inser jag att filmen heter Winter's Bones, som jag allvarligt funderat på att gå och se. Läser nog boken först. Men är det inte lite förvirrande när boken och filmen inte har samma namn?

Någon som läst boken eller sett filmen?

En bakbok har fångat mitt intresse...

2011-01-17T14:43:00.002+01:00

...till 100 % och jag har nu läst den från pärm till pärm. Vilka bröd! Igår satte jag min första surdeg och den utvecklar sig som den ska (jag gullar med den ofta och har redan "matat" den två gånger). Det enorma intresset för en bakbok är ganska oroväckande för en som hatar att baka. Om det blir något bröd av degen lägger jag upp en bild, om ni inte hör något så betyder det att jag har övergett den här boken och till 100 % återgått till annan litteratur.

eBokus - inte särskilt smidigt

2011-01-15T15:44:00.007+01:00

För någon månad sedan lanserade Bokus sin tjänste eBokus som innebär att man via en app kan köpa och ladda ner en ljudbok direkt till i sin iPhone. I samband med lanseringen hade de bra priser och jag köpte Yvonne Hirdmans Den röda grevinnan.

Problemet är bara det att eBokus inte kommer ihåg var jag slutade lyssna, så varje gång jag vill forsätta börjar boken om från kapitel 1. Jag måste alltså komma ihåg exakt var jag slutar, och det ska helst inte ske mitt i ett avsnitt, och sedan "spola" fram dit för att fortsätta. Det var väl okej i början men med 172 avsnitt blir det ju till slut inte särskilt smidigt. Och nu har jag helt enkelt gett upp, synd för boken är fantastisk och författaruppläsningen likaså. Bokus har lovat att titta på problemet, som bara verkar ha drabbat mig. Med tanke på hur oteknisk jag är så är det väl inte helt osannolikt att jag gjort något fel (även om det nog inte finns så många fel man kan göra här).

Jippi - Paul Auster och Amos Oz på Kulturhuset

2011-01-12T10:36:00.005+01:00

Jag sitter här och småmyser för att jag fått tag i biljetter till Paul Auster den 10 maj och Amos Oz den 26 maj på Internationell författarscen på Kulturhuset här i Stockholm.
Någon fler som ska dit? Kanske ett glas vin/lite mat före eller efter?

Stockholm läser Elin Wägners debutroman Norrtullsligan

2011-01-12T07:26:00.004+01:00

Stockholms Stadsbibliotek har dragit igång en bokcirkel som pågår hela våren med öppna bokcirklar på olika bibliotek, filmvisning (stumfilm), stadsvandring och samtal. Den bok som ska cirklas är Elin Wägners debutroman Norrtullsligan. Den har kommit ut i ny pocketupplaga med förord av Annika Lantz och efterord av Elin Wägner-experten och litteraturvetaren Boel Backman.

Det låter onekligen som ett kul bokevent och jag ska nog försöka läsa boken och gå på någon av alla aktiviteter. Läs mer här. Eller gå med i Facebook-gruppen här.

Tillbaka i vardagen

2011-01-10T09:05:00.002+01:00

Inte har det blivit mycket läst på det nya året, bara en enda bok! Däremot har det blivit betydligt mer tv, bland annat Emma, Huset Buddenbrooks (den boken ska jag nog läsa någon gång), Morden i Midsomer, Lewis och så det härliga brittiska matprogrammet Det goda livet.

Men nu är vardagen här igen och med den förhoppningsvis mindre tv-tittande och mer läsande.

En litterär pumla...

2011-01-06T14:57:00.001+01:00

...som också passar en sticknörd.

Besök i London = bokshopping

2011-01-03T11:25:00.002+01:00

Vi firade in 2011 tillsammans med goda vänner i London. Ett besök på Waterstone's vid Picadilly och ett glas bubbel på 5th View är obligatoriskt. Bokförrådet kompletteras med bland annat ovanstående två titlar till min deckarutmaning. Dessutom inhandlades Dark Places av Gillian Flynn, Prep av Curtis Sittenfeld, The House at Riverton av Kate Morton och Too Close to Home av Linwood Barclay.

Som "läsebok" hade jag med mig One Day av David Nicholls och eftersom den till stor del utspelar sig i London var den ju perfekt. Inte för att jag hann läsa så väldigt mycket.

En passande utmaning för 2011

2011-01-01T14:43:00.003+01:00

Årets läsutmaning blir att läsa de deckare som Ulrika Knutson anser är "Tidernas bästa 10 deckare". Dessa är:

Månstenen av Wilkie Collins
Baskervilles Hund av Arthur Conan Doyle
Och så var det bara en (tidigare titel: Tio små negerpojkar) av Agatha Christie
Kamratfesten av Dorothy Sayers
Långt Farväl av Raymond Chandler
Gillrar en fälla av George Simenon Maigret
En man med många talanger av Patricia Highsmith
Roseanna av Maj Sjöwall och Per Wahlöö
Stenarna skola ropa av Ruth Rendell
Oskyldigt blod av PD James

Jag har nog läst alla utom Maigret och Highsmith tidigare, men en omläsning skadar inte. Och jag vet med säkerhet att Collins och Sayers finns i bokhyllan.

En sagolikt vacker film!

2010-12-30T14:44:00.002+01:00

Jane Campions film Bright Star (om kärleken mellan poeten John Keats och Fanny Brawne) är ett underbart vackert men ack så sorgligt kostymdrama. Handarbetsnörden i mig kan ju inte undanhålla er nedanstående citat från början av filmen. Fanny är duktig på att både rita och sy kläder, något hon hånas för av Mr Keats och hans vän Mr Brown.

-Mina sömnadskonster har fler beundrare än era alster tillsammans.

-Adjö, markatta

-Och jag kan tjäna pengar på det.

Ett högst personligt bokmärke

2010-12-28T10:53:00.001+01:00

I gårdagens post låg detta vackra bokmärke, skapat av En bok om dagen. Det kommer att användas flitigt. Tusen tack!

Boken som fick mig att ligga i soffan hela juldagen

2010-12-27T15:09:00.006+01:00

Egentligen skulle jag ju inte alls läsa Gillian Flynns bok Sharp Objects nu till jul, jag skulle ju läsa One Day av David Nicholls. Men jag var tvungen att snabbt hitta en liten behändig bok att ta med på bussen någon dag före julafton och då låg Sharp Objects och lockade överst i högen (medan One Day låg någon annanstans i huset). Jag hann inte läsa mycket på bussen men så fort julaftonsfirandet var över tog jag fram boken och sen var det kört. Under juldagen sjönk jag djupare och djupare ned i soffan och vips så var boken utläst. Den var oerhört spännande och skrämmande från början till slut.

I korthet handlar boken om journalisten Camille Preaker som får i uppdrag att resa tillbaka till sin gamla hemstad Wind Gap i Missouri och skriva ett reportage om två mördade barn och en eventuell seriemördare. Hon tvingas möta sin märkliga familj, kalla mamma Adora som äger ortens största industri, styvpappa Alan som inte verkar göra någonting annat än äta och läsa och halvsystern, tonåriga Amma som ibland agerar som vuxen och ibland som ett litet barn. Camille är för övrigt också en udda karaktär som under många år skurit sig själv och har ett stort behov av alkohol. Småstadskänslan är övertygande och alla verkar veta allt om alla, även om inte allt sägs rakt ut.

Det som gör boken så skrämmande och mörk är inte själva mordhistorien utan karaktärerna och deras agerande samt den klaustrofobiska småstadskänslan.

Det har redan skrivits en hel del om den här boken, läs mer hos bland annat Bokhora-Helena, Bokstävlarna, Snowflake och Bokbabbel.

Gillian Flynns bok Dark Places står numera högt upp på vill-läsa-listan.

Ett platt paket från tomten...

2010-12-26T10:23:00.004+01:00

...med Johan Hakelius bok Ladies. Omslaget med den pärlbroderade jackan är som en dröm för handarbetsnörden.

Så här tänker jag mig julhelgen

2010-12-23T14:00:00.000+01:00

God Jul

hoppas ni får många hårda paket :)

Himlen i Bay City: En sorglig berättelse, men årets vackraste omslag

2010-12-22T14:26:00.011+01:00

Omslaget till Himlen i Bay City av Catherine Mavrikakis är ett av årets vackraste. Jag kan inte se mig mätt på färgen (även om det nog inte är vacker himmel som avbildas, snarare en fylld av industrirök). Berättelsen om Amy som föds i en amerikansk industristad på Independence Day i början på 1960-talet är inte lika vacker. Amy är ett oönskat barn som växer upp i ett blått plåthus tillsammans med sin moster och hennes familj. Mamman och mostern räddades under förintelsen av en fransk, katolsk familj och utvandrade från Frankrike till USA på 1950-talet. Amys morföräldrar dog i Auschwitz och deras öde och Europas histora gör sig hela tiden påmint i det blå plåthuset. Det lämnar aldrig Amy ifred trots att hon lever mitt i den amerikanska vardagen med K-mart, Kentucky Fried Chicken och Alice Cooper. Strax före sin 18-årsdag beslutar sig Amy för att ta saken i egna händer och bli kvitt det förflutna, som ju egentligen inte är hennes eget. Hon ska låta huset gå upp i rök.

"Där jag ligger i min säng i gryningen den 3 juli 1979 tackar jag himlen för att den i hela mitt liv har gett mig mardrömmar och att jag aldrig har haft några förväntningar på morgondagen. Jag har aldrig upplevt lyckan i att glömma. Strax före artonårsdagen låter jag mig för första gången i mitt liv berusas av morgondagen. Det är skrämmande jag ska resa bort, jag ska snart lämna Bay City och dess grålila himmel. Jag ska avlägsna mig ännu mer från Europa. Jag ska inte vända mig om. Jag ska göra som min mor. Det förflutna ska så småningom suddas ut."

Jag räknar den här boken till en av årets absolut bästa. Det är bra tag sedan jag läste ut den nu, men den släpper inte greppet. Det går nog inte en dag utan att jag tänker på den.

En tv-serie jag kommer att sakna

2010-12-20T07:49:00.002+01:00

Ikväll visar svt sista avsnittet av Våra vänners liv. Den är i mitt tycke årets bästa svenska tv-serie och jag kommer att sakna den. Förhoppningsvis kommer en fortsättning snart.

Elias Palm debutdeckare: Corpus delicti

2010-12-17T14:51:00.004+01:00

Jag är inte bara "garnnörd" utan även något av en nörd när det gäller deckare med medicinska inslag. I love them. Så kan det bli om man tidigare jobbat som läkarsekreterare och numera som medicinöversättare. Dessutom är jag rätt fascinerad av medicinska termer och har alltid Bengt I Lindskogs Medicinsk terminologi i min närhet, ja faktiskt nästan som huvudkudde.

Corpus delicti är alltså som gjord för mig.

I rättsläkaren Elias Palm debutroman är det inte en polis som är huvudperson utan naturligtvis en rättsläkare, Ella Andersson. Mig veterligt är det första gången en rättsläkare är huvudperson i en svensk deckare. Vi får följa Ellas arbete på en rättsmedicinsk avdelning och det är rent ut sagt "skitintressant" och oerhört bra skrivet om själva arbetet och vad en död kropp kan berätta. Men nu var ju det här en deckare och inte en lärobok (även om jag lärde mig mycket). Deckarintrigen tar sin början när Ella på en sajt på internet hittar ett bordsur som påminner om ett som fanns i hennes barndomshem. När Ella var 6 år brann hemmet ner och hennes far dog i lågorna. Dessutom hittas en kropp som legat i marken i bra många år och som även den har koppling till Ella och hennes något excentriska familj. Ella påbörjar en privat undersökning vid sidan om sitt vanliga arbete. Till en början känns det något rörigt med många lösa trådar, olika karaktärer och kanske en och annan sidohistoria för mycket. Men det tar sig och bokens andra hälft blir riktigt pusseldeckaraktig och spännande. Författaren lyckas också knyta ihop de lösa trådarna på ett bra sätt. Jag läser gärna mer om Ella och hennes arbete som rättsläkare, och det är okej att hon leker detektiv också.

Handarbetsnörden slår till! (Det broderade hjärtat av Carole Martinez)

2010-12-15T15:18:00.003+01:00

Hittade den här boken på Akademibokhandeln i veckan och lät mig (givetvis) förtrollas av titeln. Nu har jag börjat läsa och är än mer förtrollad av berättelsen.

Tolvan kommer snart

2010-12-12T14:10:00.003+01:00

Del 12 i Damernas detektivbyrå kommer nästa år. Jag har gjort en förhandsbeställning hos Amazon.

Är man kanske lite miljöskadad...

2010-12-10T07:35:00.006+01:00

...när man beställer en paj och "en Loka att läsa till"?

Kära tomten! Jag önskar mig de här dvd-boxarna

2010-12-05T09:42:00.009+01:00

En bok om dagen listar en hel rad dvd-boxar hon önskar sig. Jag önskar mig bara några få, men "tjocka" och av äldre datum:

Kalla fötter en tv-serie som gick på 4:an i slutet på 1990-talet och handlar om tre par i Manchester. Både skratt och gråt.

Herrskap & tjänstefolk. En engelsk långkörare som gick på 1970-talet och utspelar sig i London i början av 1900-talet.

Matador. En dansk favorit som jag kan se hur många gånger som helst. Utspelar sig mellan 1929 och 1947. Jag lärde mig en hel del danska ord genom den här serien.

Bokresultatet av en helg i Berlin

2010-11-30T11:18:00.003+01:00

Helgen tillbringades i ett något kylslaget Berlin och utan böcker kan man ju inte komma hem. Det blev naturligtvis två "krimis": Horst Bosetzkys Nichts ist verjährt och Volker Kurtschers Der nasse Fisch. I övrigt besökte vi historiska museet och såg en mycket sevärd utställning om Hitler och det tyska folket (Hitler und die Deutschen. Volkgemeinschaft under Verbrechen), vi tittade på murrester, besökte ett antal julmarknader och drack glühwein, promenerade, promenerade och drack sekt, fortsatte promenera och drack lite mer sekt, besökte varuhuset KaDeWe (vilken delikatessavdelning!), åt currwurst, bratwurst, wienerschnitzel och apfelstrudel och njöt i största allmänhet av att befinna oss i en så spännande stad som Berlin. Jag gillar verkligen den staden och kan tänka mig att åka dit många gånger till.

Handarbetsnördiga funderingar (Maria Lang)

2010-11-28T17:00:00.003+01:00

Inköpt för 10 kr på loppis, bara för titeln och de underbara teckningarna . Kanske har jag läst den tidigare, men vad gör det.

Frukostbokklubb om Hungerspelen

2010-11-25T12:40:00.005+01:00

Idag var det frukostträff med Breakfast Book Club. Dagens bok var Hungerspelen av Suzanne Collins. Vi var nog ganska eniga om att det var en spännande, välskriven bok som det var svårt att lägga ifrån sig. Men jag kommer inte att läsa de två återstående delarna, inte riktigt min "typ" av bok. De flesta kände nog att första delen räckte. Tre stycken hade redan läst alla delar, så de skvallrade om hur serien, och inte minst kärlekshistorien, slutar.

Nästa bok är Bluffen av Unni Drougge. Vi fick köpa boken till ett bra pris och jag började läsa den på tunnelbanan hem (tillbaka till jobbet alltså) och jag tror jag kommer att gilla den, satt och småskrattade mest hela vägen.

Handarbetsnördiga funderingar (Jane Eyre)

2010-11-24T11:46:00.008+01:00

Jane vill inte titta på Mr Rochester, istället...

"Jag försöker koncentrera mig på virknålen, på maskorna i den börs jag håller på med - jag vill bara tänka på mitt handarbete, bara se silverpärlorna och silkestråden i mitt knä."

Handarbetsnörden i mig undrar direkt hur denna börs kommer att se ut, hur tunn tråden är och om silverpärlorna är så små att de knappt är synliga. Tankarna spinner vidare till mitt absoluta favoritmuseum i Amsterdam, Museum of Handbags and Purses. Finns det en börs som liknar den som Jane virkar att beskåda där?

Arnaldur x 2

2010-11-23T12:11:00.010+01:00

I Frostnätter undersöker Erlendur en kvinnas självmord och han är lika envis som vanligt. Det mesta med Erlendur är sig faktiskt likt, men hans båda barn mår något bättre och han dricker mindre chartreuse än vanligt. Han funderar dock allt mer på sin försvunne bror och på vad som egentligen hände på fjället den där dagen för länge sedan. Jag älskar böckerna om den okarismatiske, buttre Erlendur och tycker han känns lika karg som jag tänker mig att Island är kargt.

I Mörka strömmar har Erlendur gett sig av för att äntligen försöka få klarhet i broderns försvinnande. Nu är det kollegan Elinborg som ska utreda mordet på en ung man. Jag är skeptisk när jag börjar läsa, inte kan det väl gå utan Erlendur? Men det gör det och det är lika bra och spännande som vanligt.

Udda fundering: Under Frostnätter funderade jag en hel del på den traditionella isländska mat Erlendur äter och om det är vanligt att man fortfarande äter sådan. Kanske inte. Tidigt i Mörka strömmar ojar sig Elinborg, faktiskt på flera sidor, över den hemska isländska mat hon åt som barn. Numera skriver hon kokböcker och lagar mat från hela världen. Det har hon nytta av i mordutredningen. Kanske kommer vi i Arnaldurs framtida böcker att möta ett mer modernt Island än det jag förknippar med Erlendur. Fler böcker är i alla fall på gång, på Adlibris står: "Mörka strömmar är andra delen i en kvartett böcker som tog sin början i Frostnätter från 2009. Nästa titel i serien är Svarta skyar som utkommer 2011 och därefter en avslutande del som ges ut på Island hösten 2011. De är alla fristående men hänger ihop på ett närmast kusligt, sinnrikt sätt i tid och rum". Låter inte det lovande?

Annat värdelöst vetande: Jag har läst Arnaldurs böcker i rätt ordning ;) Min favorit är den första, Glasbruket.

Så var det damernas tur

2010-11-23T07:58:00.003+01:00

Tre herrar tog hem Deckarakademins priser i söndags. Vid utdelningen av Augustpriset igår var det damernas tur.

I skönlitteraturklassen vann Spill av Sigrid Combüchen. Inte helt otippat. Fackbokspriset gick till Den röda grevinnan av Yvonne Hirdman och priset för bästa barn- och ungdomsbok till Jenny Jägerfeld med Här ligger jag och blöder. Lilla Augustpriset gick dock till en man (pojke, kille) Kalla hjärtans dag av Christer El-Mochantaf.

Tre prisbelönta deckare

2010-11-21T09:56:00.005+01:00

Svenska Deckarakademins pristagare 2010:

Årets bästa kriminalroman: Den döende detektiven av Leif GW Persson. Finns i bokhyllan här hemma, sambon har läst och gillat.

Årets bästa översatta (Martin Beck Award): Devils Peak av sydafrikanen Deon Meyer (översatt av Mia Gahne). Meyer finns på min vill-läsa-lista, men innan jag läser den här måste jag kolla om den ingår i en serie och läsa del 1 först.

Årets debutant: [geim] av Anders de la Motte. Skitkul! Den har jag ju läst och gillade mycket.